Hemma igen utan sköldkörtel och med ett uppsågat bröstben, häftklamrat sår lodrätt och ett tejpat sår över halsen. Är matt men mår bra. Allt har gott så oväntat lätt. håller nu på och ställer in mediciner av olika slag. Ser ut som ett halvt apotek ovanpå mikron där jag också tejpat upp min läkemedelslista!
Det är så skönt att vara hemma, sova i egen säng. Saknaden av en fjärrkontroll till sängen (för att höja rygg och sånt) uppvägs av att slippa nattsköterskans ficklampa i ansiktet och sänggrannens toaspring. Visst var det skönt när de bar fram te, mat, mediciner och sprutor och pratade vänligt. Men nu klarar jag tekokningen själv, Per och Maria har släpat hem mediciner och mat ( de har en säker framtid inom hemtjänsten) och jag kan faktiskt lämna sängen när jag vill utan att strama upp mig i väntan på ronden.
Harry Potter är en perfekt sjukhusbok. Jag trodde jag skulle läsa mycket men efter operationen i torsdags läste jag några sidor på söndagen, kanske 50 på måndagen och först i tisdags började jag på allvar. Min tid på sjukhus har jag mest tillbringat med att stirra på t ex tapeten, fasaden mittemot, klockan eller vad som helst, utan att tänka och utan att ha långtråkigt. Lider fortfarande lite av att jag måste jag till viljestyrka för att övertyga mig själv om att verkligen ta upp boken, kliva upp ur soffan eller ringa ett samtal. Tror att jag utsats för någon form av trollformel som gör det tungt att tänka. I morse orkade jag en halv dagstidning. Min intellektuella nivå är Harry Potter ( som tur är).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar