Man borde vara som en tuja, grön och glad trots att man är täckt med is.
Det är nu tredje gången på en vecka som jag skrivir om tujor i tidningen. Det har aldrig hänt tidigare.
Jag undrar vad det är med Säter och Tujor.
Varje dag tror jag att jag inte har något att skriva om, men alltid dyker det upp någon Tuja. Eller några roliga ungar. Eller något kommunalt. Säter har denna, min första vecka, bara varit trevligt.
1 kommentar:
Klarar den att hämta sig under denna isskulptur, så klarar den nog alla sammanhang. Eller hur? Följ tujans öde och rapportera efterhand, är lite intresserad av hur den beter sig.
Skicka en kommentar