Byxuppläggning

Att lägga upp byxor är som att tvätta fönster. En massa jobb och resultatet blir sällan bra. I helgen var det värre än vanligt. Nyinköpta byxor från Gudrun, nästan en dm för långa. Komplicerades av att längst ned var en snyggt band påsytt, som jag ville ha kvar. Komplicerades ännu mer att jag hittills inte fått igång min nya symaskin från Ellos. Utrustad med instruktionsbok tog det nästa 45 minuter att få maskinen att fungera, fylla spolen och trä tråden. Huga, vilken skillnad mot min gamla Husqvarna. Så ser man ju inte att trä i små hål heller.
Så en massa sprättande, mätande, nålande och syende. Jag ljuger inte om denna uppfållning tog nästa två timmar. Relativt snyggt blev det dock och byxorna beundrades vederbörligen på jobbet i dag.
Fredag var en kul dag. Litteraturdag på Kupolen, massor med människor och speciellt Greider var lysande på scenen. Sedan Leksand och Heden. Kändes som jag nästa glömt bort min lilla (Stora) Leksandsfamilj. Lillebror skrek förskräckt när han såg mig. Tog lång tid att övertyga honom om att jag var en snäll och trevlig typ. 3-åringen hade dock inga problem med umgänget. Mötte mig på gården med en miniatyrbukett blommor. Höll låda, lät mig läsa en bok (som faktiskt var rolig) och höll igång. Lilla huset i heden håller på att bli jättefint. De delar som är klara är ljusa, fina och praktiska. Kul att se. David hade vuxit till sig och var numer hjälpreda på allvar.
Och i dag började något nytt. Jag gick till jobbet. Det tog 40 minuter och var faktiskt inte alls otrevligt. I morgon ska jag se till att ha en radio i öronen. Enda är att jag hela tiden grubblar på vilken väg jag ska ta. Det ska bli två eller tre dagar den här vecka har jag lovat mig själv.